James Nachtwey

Jag är i vanliga fall inte så kulturig av mig, men just fotografier tycker jag är intressant. Här i Örebro har vi en konsthall som under sommaren har visat bilder av världens mest prisbelönta bildjournalist, James Nachtwey. Under Örebro´s jubileumsår är temat fred och demokrati, konsthallen valde att belysa detta ämne på ett annorlunda sätt genom att använda en krigsfotograf. De senaste tre decennierna har han skildrat svåra förhållanden i Sydafrika, Latinamerika, Mellanöstern, Östeuropa och forna Sovjetunionen och socialpolitiska frågor i Västeuropa och USA. Lyckas han inte få några uppdragsgivare finansierar han själv sitt arbete.

Röda korset arbetar för att förhindra och lindra mänskligt lidande, oavsett hur det uppstår eller vem det drabbar. Just nu arbetar de bland annat för att hjälpa de drabbade i Pakistan. Gå in via nedanstående länk så kan du själv välja hur mycket du vill skänka och till vad du vill att din gåva ska användas till.

ABC

Jag hakar på denna nygifta bloggerska och bjuder er på ett litet ABC om mig...

Alkohol: Är svag för goda viner.

Allergi: Inga kända. Vid ett tillfälle fick jag dock en allergisk reaktion av ett glitterläppglans och läpparna svullnade. Fick då en seriös komplimang om att jag hade sexiga läppar…

Armhävningar: Jobbigt men ger snabbt resultat så man orkar några till.

Blyg: Nej, men har svårt för att shitchatta med människor jag inte känner.

Beroende av: Proiscutto, nära och kära, mitt hem och chips.

Betyg: Inte så bra som de borde har varit.

Blir glad av: All form av kärlek.

Bor: I Örebro.

Dagbok: Ingen ännu, men har i flera år tänkt att jag ska köpa en årsdagbok där jag ska föra anteckningar om väder och trevliga händelser.

Djur: Hade tidigare kaninerna Stina och Tina men får numera nöja mig med att klappa på svärmors Alma och brorsans Kajsa.

Drömmer: Om ett fint hus.

Dåliga sidor: Ibland för noggrann och obotlig tidsoptimist.

Ekonomi: Kan alltid bli bättre.

Familj: Mamma, pappa, storebror med familj och så min T.

Favoritdryck: Kranvatten.

Festar: Roas sällan av det numera.

Flyttat: Från Lindesberg till Umeå och därefter till Örebro.

Fobi: Inte fobi kanske, men jag är mörkrädd.

Foto: Är imponerad av alla duktiga amatörfotografer och önskar att jag någon gång kommer äga en riktigt bra kamera.

Född: 1983.

Gillar: Inredningstidningar och mitt hem.

Graviditet: Förhoppningsvis i framtiden.

Gråter: Allt lättare. En gång grät jag så mycket på ett bröllop att en kille frågade om det hade hänt något…

Gör dagligen: Dagdrömmer, kollar facebook och pussas.

Hatar: Att tiden går för fort och att bädda rent i sängen.

Hypokondriker: Kortare stunder.

Intressen: Träna, mat, baka, umgås och inredning.

Jobb: Ungdomsutredare på socialtjänsten.

Kaffe: Ska jag aldrig börja dricka.

Kamera: Olympus.

Kläder: Försöker att rensa bland allt men det är svårt eftersom allt troligtvis kan komma till användning vid något tillfälle i framtiden.

Kompisar: Dom bästa.

Länder jag besökt: Kina, Nya Zeeland, Australien, USA, Thailand, Spanien

Längd: 171 cm.

Mobil: Nokia.

Motto: Var dig själv, alla andra är redan upptagna.

Musik: Kan nog inte leva utan musik.

Musikalisk: Sjunger men är inte säker på att man är musikalisk för det.

Märkeskläder: Lägger hellre pengarna på annat.

Naglar: Korta och ofta röda.

Politik: Tyvärr inte så intresserad trots att det berör mig.

Rakning: Japp.

Rädslor: Att förlora de jag älskar.

Saknar: Just nu min brorson.

Samlar: Bakböcker och goda recept.

Sjukdomar: Inga.

Ska göras: Sy ett draperi till skafferiet, verkar aldrig bli av.

Smeknamn: Ska inte återuppväckas och spridas...

Sol: Är skönt i lagom mängd. Längtar nu efter höstsol.

Sover: Oftast som en stock. Kvällstrött och morgonpigg.

Talang: Skulle väl i sånt fall vara att jag är rätt ok på att formulera mig i skrift.

Telefonbok: Måste jag använda.

Tränar fysiskt: Japp. Saknar dock världens bästa IKSU.

Tränar psykiskt: Dålig på det och borde bli bättre.

Utbildning: Socionom.

Vikt: Runt 60 pannor.

Äcklas av: Folk som klipper eller filar naglarna offentligt, håll er på badrummet.

Äter: Det mesta, älskar mat.

Trevlig söndag fina vänner

Favorit i repris

Nu är det dags! Att börja tänka vasan, träna för vasan och peppa för vasan. Det hela började någon gång under förra året. Jag minns inte helt men tror att det var över ett par glas rött som planer började smidas. Jag hade då inte stått på laggarna sedan grundskolan men jag och S var överens om att det är bra att ha mål med träningen. Det kunde ha slutat med mycket snack och lite verkstad, men det införskaffades ny utrustning och efter många svettiga pass i skidspåret så stod vi så där på startlinjen. Vi hade dessutom värvat två åkare (att båda var snabbare än både mig och S är något vi bjuder på. Den ena har spelat handboll i elitserien så annat hade varit skandal, eller hur J?) Dåliga spår, halvdåligt väder, mycket folk men med en väldig massa vilja så lyckades vi riktigt bra. Och, redan i bilen på väg hem slöt vi en pakt att detta skulle upprepas redan i år.

Bra boende i hyrt hus. Självklart testades all utrustning kvällen innan.

Vallning av skidorna. Män arbetar, kvinnor tittar på och låtsas lära sig för att klara sig själv nästa gång...

Sista finishen